◄ Tillbaka till innehållsförteckningen för olyckor  
 

Skadat rorofartyg med 450 ton uranhexafluorid
(Olycka nr 36)

 

1984, 25 augusti

Engelska kanalen, 12 n.m. utanför Oostende, Belgien

 

Uranhexafluorid (Klass 7 och 8) in stålcylindrar; fast radioaktivt ämne med låg aktivitet; reagerar med vatten under bildning av mycket korrosivt och giftigt fluorväte; reagerar med många andra ämnen; avger irriterande och giftiga ångor.

 

Den 25 augusti 1984 kolliderade det franska rorofartyget Mont Louis med bilfärjan Olau Britannia utanför den belgiska kusten.

 

 

Fartygets position utanför Oostende på den belgiska kusten


Mont Louis var på väg mot Riga i Lettland och hade en last av bl.a. 30 stålcylindrar med vardera 15 ton av reaktorbränslet uranhexafluorid, lastat i Le Havre, Frankrike.
 

Mont Louis träffades på styrbordssidan där ett stort hål revs upp som sträckte sig både över och under vattenlinjen. Efter kollisionen drev de två fartygen fastlåsta i varandra under flera timmar i riktning mot kusten innan fartygen lossnade varvid Mont Louis rullade över åt styrbord och sjönk på internationellt vatten några n.m. från kusten. Fartyget låg på 15 m djup delvis exponerat över vattenytan vid lågvatten.

 

Det holländska bärgningsbolaget Smit Tak International engagerades för att bärga lasten och belgiska myndigheter höll kontinuerlig uppsikt över operationen. Skrovet på Mont Louis skars upp och lasten av uranhexafluorid kunde efter vissa besvär lokaliseras och bärgas. Arbetet måste avbrytas vid flera tillfällen på grund av dåligt väder. Den 11 september började vraket brytas sönder av sjögången. Stålcylindrarna med uranhexafluorid motstod emellertid naturkrafternas åverkan. Fram till den 4 oktober, 40 dygn efter kollisionen, kunde en efter en av de 30 stålcylindrarna bärgas.

 

Redan någon dag efter kollisionen hade arbetet startat för att få tag i information om den last som fanns ombord på Mont Louis. Detta blev tidskrävande och den första informationen som erhölls visade sig vara felaktig. Inte förrän tre veckor efter kollisionen hade de belgiska myndigheterna en klar bild över lasten och dess risker. Man fick klart för sig att radioaktiviteten hos uranhexafluorid var låg och att den huvudsakliga faran var ämnets  kemiska reaktivitet med vatten där korrosivt och giftigt fluorväte bildas.

 

Kostnaden för operationen blev USD 4,6 miljon.

 

Orsak till olyckan

Fartygskollision var orsak inte redovisades.

 

Erfarenheter från olyckan

Vid arbetet med att hämta uppgifter om lasten från besättningen på Mont Louis och ansvariga franska myndigheter upplevde den belgiska räddningsledningen anmärkningsvärda svårigheter att få korrekt information. Det var också svårt att få en klar bild över lastens farlighet och risker. Uttalanden av olika specialister skapade avsevärd förvirring och en hel del tid måste ägnas åt att dementera felaktig information. Kontakterna med massmedia blev därför besvärliga och tidskrävande. Den mediala nyhetsrapporteringen innehöll ofta felaktig information.

 

Bärgningen av lasten blev besvärlig och tog lång tid på grund av dels dåligt väder, dels den komplicerade operationen att skära hål i fartyget och söka efter last i lastrummen. Stålcylindrarna med uranhexafluorid förblev intakta under operationen och inga utsläpp inträffade, vare sig kemiska eller radioaktiva.

 

Informationskällor
 

1) “Scientific Evaluations of an Incident at Sea Involving a Sunken Ship Carrying a Dangerous Cargo”, Thierry G. Jacques, Proceedings från “Symposium on Oceanology”, Brussels, Belgien, 4-6 March, 1985.
 

2) Engelskt sammandrag

 
◄ Tillbaka till innehållsförteckningen för olyckor