|
21 |
Manuell beräkning av gasmolns spridning |
|
|
|
Tillämpning |
|
Se
metodgrupp
P1 i
avsnitt
1.5. (alla klasser med G och E). |
|
Beskrivning |
|
Vid olyckor med momentant bildade gasmoln är det ofta svårt att hinna göra spridningsprognoser med hjälp av datorbaserade modeller även om de är lättillgängliga. Den här beskrivna ”manuella” modellen i Tabell 21a kan vara ett alternativ om man är medveten om metodens begränsningar. Ett turbulent vindområde kan dock ge en mycket ojämn spridningsbild för ett gasmoln och lugna, stabila vädersystem kan ibland ge smala och mycket långsträckta gasmoln (se avsnitt 5.1). Därför skall beräkningar enligt denna metod alltid betraktas med reservation och aldrig bli alternativ till mätningar.
För klasserna G och GD kan spridningen mycket grovt beräknas enligt nedanstående Tabell 21a där avstånden i vindriktningen för vissa exemplifierade ämnen anger deras ungefärliga största utsträckning för angiven risktyp (hälsa eller brand/explosion). Hälsorisken avser tillfällig (kortvarig) exponering. Observera att de två högra kolumnerna anger samma värden för vissa angivna kolväten. Detta betyder, för dessa ämnen, att molnets största utsträckning i vindriktningen har samma ungefärliga storleksordning för hälsorisk och brand-/explosionsrisk (Ref. 13). För uppskattning av gasmolnfrontens hastighet gäller att den är ungefär lika stor som rådande vindhastighet. |
|
|
Hälsorisk |
Brand-/explosions-risk |
|
|
Utflöde
|
ammoniak vinylklorid klor
n.m. = nautiska mil |
metan (LNG) propan (LPG) butan (LPG) etylen butylen-butadien |
ammoniak, vinylklorid metan (LNG) propan (LPG) butan (LPG) etylen butylen-butadien |
|
ton |
meter / n.m. i vindriktningen |
meter / n.m. i vindriktningen |
meter / n.m. i vindriktningen |
|
0,1 |
1000 / 0,62 |
200 / 0,12 |
200 / 0,12 |
|
1 |
2000 / 1,24 |
400 / 0,25 |
400 / 0,25 |
|
10 |
5000 / 3,11 |
1000 / 0,62 |
1000 / 0,62 |
|
100 |
10000 / 6,21 |
2000 / 1,24 |
2000 / 1,24 |
|
1000 |
20000 / 12,43 |
4000 / 2,49 |
4000 / 2,49 |
|
Tabell 21a |
|||
|
För vätskeformiga kemikalier (som är brandfarliga eller särskilt hälsofarliga) i klasserna E, ED, FE, FED och DE kan spridningen av avdunstad gas mycket grovt beräknas genom att avlästa spridningsvärden i Tabell 21a multipliceras med VP/100. VP är vätskans ångtryck uttryckt i kPa (mindre än 100) vid rådande temperatur. |
|
Nackdelar |
|
Metod 21 är en mycket grov beräkningsmodell som måste användas med stor reservation (särskilt för turbulenta och stabila vädersystem). Metoden får aldrig bli ett alternativ till mätningar. |