B8.1

Inledning

Exempel på personlig skyddsutrustning som krävs vid kemikalieolyckor

• Andningsskydd, branddräkt

• Kemskyddsdräkt, stänkskydd

• Tilläggsskydd t ex vid arbete i kyla

• Dykarutrustning vid sjunket farligt gods

B8.2

Explosiva ämnen

B8.2.1

Allmänt

Faror

Riskområde

Skydd

• Värmestrålning

• Tryckvåg

• Splitter

För lastbilskvantitet är riskområdet cirkulärt med radien 800 m

Branddräkt och andningsskydd

Grupp

Exempel på ämnen

Explosiva ämnen och föremål

med risk för massexplosion

• Nitroglycerin

• Vissa tändämnen för tändhattar och sprängkapslar (blyazid, kvicksilverfulminat)

Explosiva ämnen och föremål

med risk för splitter

• Patroner till grovkalibriga (>19 mm) militära vapen

• Projektiler, granater och raketer med sprängkraft

Explosiva ämnen och föremål

med risk för brand

• Olika former av krut och fyrverkeripjäser

• Brand- och rökammunition

• Dinitrobensen

Explosiva ämnen och föremål

med obetydlig explosionsrisk

• Patroner till handeldvapen

• Eldsprängkapslar

• Pentyl- och svartkrutsstubin

• Vissa former av fyrverkeriartiklar

Mycket okänsliga explosiva ämnen med risk för massexplosion

• Vissa typer av civila sprängämnen

Extremt okänsliga ämnen och föremål utan risk för massexplosion

Hit räknas sådana ämnen och varor som vid brand, långsam uppvärmning, beskjutning och splitterslag ger upphov till mindre verkningar genom värmestrålning, tryckvåg och splitter, men ej ger upphov till massexplosion.

B8.2.2

Åtgärder

●

Observera, på avstånd och i skydd, skadeområdet med kikare.

●

Identifiera farorna och fastställ riskområdet.

●

Fastställ aktuell skyddsnivå.

●

Om möjligt genomför livräddning om människor är i fara.

●

Utrym och avspärra riskområdet. Undanröj tändanledningar.

●

Släck brand om den är av liten omfattning, men iaktta en defensiv strategi vid lastbrand.

●

Håll området avspärrat i två dygn även om explosion inträffat eller branden bekämpats.

●

Om möjligt videofilma olycksplatsen för att underlätta identifiering av gods efter en eventuell explosion.

●

Observera möjligheten att explosiv vara kan finnas även på platser runt olycksplatsen.

B8.3

Komprimerade gaser
i tryckkärl och gasflaskor

B8.3.1

Allmänt

Brandfarliga

gaser

Gasol (butan, propan, LPG), metan, acetylen

Giftiga gaser

Ammoniak, klor, svaveldioxid, kolmonoxid,

nitrösa gaser (NO, NO₂)

Faror

Riskområde

Skydd

• Tryckvåg

• Splitter

• Värmestrålning

Föreligger risk för tryckkärlssprängning är riskområdet cirkulärt med en radie på 300 m för gasflaskor och en radie upp till 1000 m för större tryckkärl (BLEVE)

Branddräkt och andningsskydd

B8.3.2

Åtgärder

B8.4

Brandfarliga gaser som ej är antända

B8.4.1

Allmänt

Gasol (butan, propan, LPG), metan, acetylen

Faror

Riskområde (utomhus)

Skydd

• Värmestrålning

• Tryckvåg

• Splitter

• Köld

Vindhastighet >2 m/s:

Minst 300 m i vindriktningen och minst 50-100 m tvärs vindriktningen.

Vindhastighet >2 m/s:

Cirkulärt riskområde med 300 m radie för oskyddade människor.

1. Branddräkt och andningsskydd

2. Branddräkt förstärkt med stänkskydd och andningsskydd.

B8.4.2

Åtgärder

B8.5

Brandfarliga gaser som brinner

B8.5.1

Allmänt

Gasol (butan, propan, LPG), metan, acetylen

Faror

Riskområde (utomhus)

Skydd

• Värmestrålning

Riskområdet vid utsläpp av brandfarliga gaser som brinner är cirkulärt och begränsas av värmestrålningen från flamman och bör initialt sättas till minst 50 m

Branddräkt och andningsskydd

B8.5.2

Åtgärder

B8.6

Giftiga gaser

B8.6.1

Allmänt

Ammoniak, klor, svaveldioxid, kolmonoxid,

nitrösa gaser (NO, NO₂)

B8.6.2

Åtgärder

●

Identifiera farorna och fastställ riskområdet.

●

Fastställ aktuell skyddsnivå.

●

Om möjligt genomför livräddning om människor är i fara.

●

Avspärra riskområdet.

●

Utrym eller inrym riskområdet.

●

Minska riskområdet genom provisorisk impaktering (återkondensering) om läckaget är i vätskefas.

●

Tvätta ur gasmolnet om gasen är löslig i vatten
(mer än 10 % löslighet).

●

Kontrollera ventiler och försök stänga utflödet.

●

Beakta problematiken med uppsamling och förvaring av impakterad (återkondenserad) vätska.

●

Begränsa förångningen av impakterad (återkondenserad) kall vätska genom att isolera vätskan från underlaget. Begränsa pölarean och täck över vätskeytan.

●

Täta läckaget (svårt vid tryck högre än 100 kPa övertryck).

●

Vänd behållaren så att vätskefasläckaget övergår i gasfasläckage (lämplig åtgärd då tätning ej är möjlig).

●

Minska vätskefasutsläpp genom att om möjligt öppna gasfasventilen på den läckande tanken.

●

Bekräfta eventuellt antaget riskområde genom mätning/indikering.

B8.7

Brandfarliga vätskor som ej är antända

B8.7.1

Allmänt

Exempel

Bensin, aceton, etanol

B8.7.2

Åtgärder

●

Identifiera farorna och fastställ riskområdet.

●

Fastställ aktuell skyddsnivå.

●

Säkra området med skum.

●

Genomför livräddning om människor är i fara.

●

Utrym och avspärra riskområdet.

●

Undanröj tändanledningar. Observera risken för uppladdning med statisk elektricitet vid fritt fallande vätska.

●

Samla upp läckande vätska i ett uppsamlingskärl och försök valla in vätska som kommit ut. Låt fritt fallande vätska rinna så att det fria fallet undanröjs (blir max 10 cm).

●

Täta läckaget. Använd gnistfria verktyg.

●

Pumpa över vätskan till intakta behållare. Undanröj statisk uppladdning genom jordning. Vätskan måste vila minst 30 minuter innan fortsatt pumpning.

●

Tag hand om kvarvarande vätskor med hjälp av sorptionsmedel.

●

Beakta utsläppets påverkan på miljön.

●

Indikera eventuellt kvarvarande gaser med indikeringsinstrument.

B8.8

Brandfarliga vätskor som brinner

B8.8.1

Allmänt

Exempel

Bensin, aceton, etanol

B8.8.2

Åtgärder

●

Identifiera farorna och fastställ riskområdet.

●

Fastställ aktuell skyddsnivå.

●

Genomför livräddning om människor är i fara.

●

Utrym och avspärra riskområdet.

●

Släck branden med skum.

●

Bibehåll skumtäcket över vätskeytan så att området säkras mot återantändning.

●

Samla upp läckande vätska i ett uppsamlingskärl och försök valla in vätska som kommit ut.

●

Täta läckaget. Använd gnistfria verktyg.

●

Pumpa över vätskan till intakta behållare. Undanröj statisk uppladdning genom jordning. Vätskan måste vila minst 30 minuter innan fortsatt pumpning.

●

Tag hand om kvarvarande vätskor med hjälp av sorptionsmedel.

●

Beakta utsläppets påverkan på miljön.

B8.9

Brandfarliga fasta ämnen

B8.9.1

Allmänt

Svavel, röd fosfor, magnesium

Faror

Riskområde

Skydd

• Värmestrålning

Riskområdet för brandfarliga fasta ämnen bör initialt sättas till 50 m. Riskavståndet kan behöva ökas vid risk för häftig reaktion, förbränning eller vid bildande av giftig gas.

Branddräkt och andningsskydd

B8.9.2

Åtgärder

B8.10

Självantändande ämnen

B8.10.1

Allmänt

Vit och gul fosfor

Faror

Riskområde (utomhus)

Skydd

• Värmestrålning

Riskområdet för brandfarliga fasta ämnen bör initialt sättas till 50 m. Riskavståndet kan behöva ökas när det finns risk för att giftiga gaser bildas vid förbränning.

Branddräkt och andningsskydd

B8.10.2

Åtgärder

B8.11

Ämnen som utvecklar brandfarlig gas
i kontakt med vatten

B8.11.1

Allmänt

Natrium, kalium, kalciumkarbid

Faror

Riskområde (utomhus)

Skydd

• Värmestrålning

• Tryckvåg

• Splitter

Riskområdet vid utsläpp av ämnen som utvecklar brandfarlig gas i kontakt med vatten bör sättas till 50 m, men ökas till ett cirkulärt område på 300 m vid risk för explosion.

Branddräkt och andningsskydd

B8.11.2

Åtgärder

B8.12

Oxiderande ämnen

B8.12.1

Allmänt

Kaliumklorat och andra ämnen med namnändelserna
          -klorat, -klorit eller -nitrat

Väteperoxid

Ämnen med förledet per-

Faror

Riskområde

Skydd

• Värmestrålning

• Tryckvåg

• Splitter

Riskområdet för oxiderande ämnen bör initialt sättas till 50 m.
Vid risk för explosion ökas det till 300 m.

1. Branddräkt och andningsskydd

2. Branddräkt förstärkt med stänkskydd och andningsskydd

B8.12.2

Åtgärder

B8.13

Organiska peroxider

B8.13.1

Allmänt

Exempel

Bensoylperoxid, butylhydroperoxid

Faror

Riskområde (utomhus)

Skydd

• Värmestrålning

• Tryckvåg

• Splitter

Riskområdet för organiska peroxider bör sättas till 50 m men ökas till ett cirkulärt område med en radie på 300 m vid risk för explosion.

Branddräkt och andningsskydd

B8.13.2

Åtgärder

B8.14

Giftiga ämnen

B8.14.1

Allmänt

Fenol, anilin, arsenik

Senapsgas och övriga kemiska stridsmedel (extremt giftiga)

Faror

Riskområde

Skydd

• Förgiftning

Riskområdet för giftiga ämnen bör initialt sättas till 50 m för utsläpp av fasta ämnen och 100 m för utsläpp av vätskor. Vid brand kan riskområdet behöva ökas.

1. Branddräkt och andningsskydd

2. Kemskyddsdräkt och andningsskydd

B8.14.2

Åtgärder

B8.15

Smittförande ämnen

B8.15.1

Allmänt

Infekterade djurkadaver

Anatomiska preparat

Biologiska stridsmedel

Faror

Riskområde (utomhus)

Skydd

• Infektion

Riskområdet för smittförande ämnen begränsas av skadeplatsen och ett cirkulärt område runt skadeplatsen med radien 50 m.

1. Branddräkt och andningsskydd

2. Kemskyddsdräkt och andningsskydd

B8.15.2

Åtgärder

●

Identifiera farorna och fastställ riskområdet.

●

Fastställ aktuell skyddsnivå.

●

Om möjligt genomför livräddning om människor är i fara.

●

Utrym och avspärra riskområdet.

●

Försök stoppa utflödet genom att täta läckan, stänga ventiler, stänga in det som exponeras eller resa omkullvälta kärl.

●

Samla upp ämnet i ett uppsamlingskärl och försök valla in vätska som kommit ut.

●

Täta brunnar.

●

Pumpa upp utrunnen invallad vätska.

●

Ta upp mindre mängder utrunnen vätska med sorptionsmedel.

B8.16

Radioaktiva ämnen

B8.16.1

Allmänt

Jod 125,  Jod 131,  Kobolt 60,  Cesium 137

Faror

Riskområde

Skydd

• Joniserande strålning

Riskområdet för radioaktiva ämnen begränsas av det område där strålningsintensiteten är högre än 100 µSv/h eller minst 5 m avstånd från strålkällan.

1. Branddräkt och andningsskydd

2. Branddräkt förstärkt med stänkskydd och andningsskydd

3. Kemskyddsdräkt och andningsskydd

B8.16.2

Åtgärder

●

Identifiera farorna och fastställ riskområdet.

●

Fastställ aktuell skyddsnivå.

●

Om möjligt genomför livräddning om människor är i fara.

●

Utrym och avspärra riskområdet.

●

Håll avstånd till strålkällan.

●

Arbeta i riskområdet så kort tid som möjligt. Vistas under övrig tid utanför riskområdet.

●

Kontakta strålskyddsexpertis enligt de regler som gäller för landet.

●

Släck eventuell brand när risk finns att en strålskärm kan smälta (smältpunkt för bly är 327^oC ).

●

Inventera skadeplatsen och bekräfta antaget riskområde genom mätning/indikering.

●

Vidrör aldrig ett skadat kolli. Använd spade, skyffel eller motsvarande om kollit måste flyttas. Märk platsen som kollit flyttats ifrån.

●

Rådgör med strålskyddsexpertis om fortsatta åtgärder.

●

Vid behov sanera egen personal.

B8.17

Frätande ämnen

B8.17.1

Allmänt

De frätande ämnena kan delas in i följande tre grupper:

Syror

Har lågt pH. Starka syror har ett pH runt 0 eller lägre.

Syror är vävnadsförstörande och reagerar kraftigt med bland annat organiska ämnen och oädla metaller.
 

Exempel: Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, ättiksyra
 

Baser

Har högt pH.  Starka baser har ett pH runt 14-15.

Till skillnad från syror kan starka baser penetrera djupt in i kroppsvävnader. Baser löser upp äggviteämnen i kroppen och är därmed vävnadsförstörande. Baser angriper organiska ämnen och oädla metaller.
 

Exempel: Vattenlösningar av

natriumhydroxid, kaliumhydroxid, kalciumhydroxid och ammoniak
 

Övriga

frätande ämnen

Det finns frätande ämnen som inte är syror eller baser, men som ändå är vävnadsförstörande.
 

Exempel: Natriumhypoklorit, formaldehyd
 

Faror

Riskområde

Skydd

• Frätskada

Riskområdet för frätande ämnen bör initialt sättas till 50 m.

Vid kraftig avångning, och vid kemisk reaktion där giftiga gaser bildas, kan riskområdet behöva ökas.

1. Branddräkt och andningsskydd

2. Branddräkt förstärkt med stänkskydd och andningsskydd

3. Kemskyddsdräkt och andningsskydd

B8.17.2

Åtgärder

●

Identifiera farorna och fastställ riskområdet.

●

Fastställ aktuell skyddsnivå.

●

Om möjligt genomför livräddning om människor är i fara.

●

Utrym och avspärra riskområdet.

●

Beakta risken för vätgasbildning och indikera för att upptäcka eventuell brand- och explosionsfara.

●

Försök stoppa utflödet genom att täta läckan, stänga ventiler eller resa omkullvälta kärl.

●

Samla upp läckande vätska i ett uppsamlingskärl och försök valla in vätska som kommit ut.

●

Täta brunnar.

●

Pumpa upp utrunnen invallad vätska.

●

Ta upp mindre mängder kvarvarande vätska med sorptionsmedel.

●

Späd kvarvarande rester med vatten för att minska reaktionsbenägenheten.

●

Neutralisera syror som finns kvar med hjälp av exempelvis släckt kalk eller cement.

●

Neutralisera baser som finns kvar med hjälp av exempelvis svag saltsyralösning.

●

Neutralisera med förhållandet 1:1.

●

Beakta utsläppets påverkan på miljön.

B8.18

Övriga farliga ämnen och föremål

B8.18.1

Allmänt

Exempel

•  Ämnen som vid inandning av damm kan orsaka hälsoskador, ex. asbest

•  PCB och transformatorer med denna olja

•  Ämnen och apparatur som  i händelse av brand kan utveckla dioxiner

•  Litiumbatterier

•  Spillolja

•  Livräddningsutrustning (typ livflottar)

•  Föremål (ex. krockkuddar och vissa plastkulor) som utvecklar brandfarliga ångor

Faror

Riskområde

Skydd

Är situationsberoende och måste fastställas vid den aktuella olyckan.

Riskområdet för ”Övriga farliga ämnen och föremål” bör initialt sättas till 50 m.

Är situationsberoende och måste fastställas vid den aktuella olyckan.

B8.18.2

Åtgärder

●

Identifiera farorna och fastställ riskområdet.

●

Fastställ aktuell skyddsnivå.

●

Om möjligt genomför livräddning om människor är i fara.

●

Utrym och avspärra riskområdet.

●

Undanröj tändanledningar.

●

Kontakta experthjälp.

●

Släck eventuell brand.

●

Begränsa utflödet genom att samla upp och/eller valla in utrinnande vätska